I fredags kom Denki hem igen, vet inte om hon är otursförföljd eller vad det är. Är folk så ignoranta att de inte lyssnar eller vad är det.
Innan Denki flyttade påpekade jag upprepade gånger att det är en italienare, de är inte särskilt förtjusta i att vara ute när det är kallt så man kan inte räkna med några långa stunder ute. Hon är heller inte ensamtränad helt själv utan bara tillsammans med sin syster och de vuxna hundarna. Mindre än två veckor efter flytt så ringer nya ägaren och klagar på att Denki inte vill vara ute och att hon inte kan vara själv. Så hon fick komma hem igen.
Det finns säkert mycket att säga men vad hjälper det? Hon har iaf inte tagit skada av att ha varit borta, hon är lika glad som vanligt och beter sig som innan hon åkte.
Denki söker mao fortfarande efter ett evigt hem där hon får vad hon förtjänar. Hon är van att vara hos dagmatte när jag jobbar, hon är van att bo tillsammans med katt och andra hundar, hon är van att umgås med andra hundar. Hon är en glad individ som bara har kärlek att ge. Hon är underbar, bara att fråga vem som än träffat henne.
I lördags höll vi oss inne mestadels eftersom det var riktigt kallt, hundarna njöt :) I söndags var det lite mildare och vi tog oss en tur till Önsta-Gryta ihop med Boy, Movitz och Tails. De hade kul en god stund innan kylan blev för mycket.
Denki närmast kameran med en "naken" Dorika vid mina fötter och så Belle som behöll tröjan på för en gångs skull.
Dorika blir påklädd efter att hon "strippat" i bilen.
Bus med Tails
Vi flyger fram!
Mer spring
Fjäsk för Boy
Gummi i tassarna.
Dorika hoppar och Denki föll.
"Gamlingarna" tröttnade först.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar